onsdag 16 maj 2012

Bekvämlighet vs tillfredsställelse...

... är något jag ibland måste välja mellan för jag kan tydligen inte alltid få allt!:-)

Vissa mornar är det som om allt bara stämmer från första sekund man öppnar ögonen... Man vaknar just före väckaren piggare än piggast, kroppen känns utvilad och full av energi, man längtar tills man ska få gå utanför dörren och möta morgonsolens strålarna, total harmoni med andra ord!

... Sen finns det mornar då allt inte riktigt klickar på samma harmoniska sätt.
Man vaknar till väckaren och önskar att man ställt den en timme fel, kroppen känns trött och segstartad, man gruvar sig för att måsta fara ut trots att vädret är tilltalande... Imorse var en sådan morgon!

Benen kändes tunga och inte alls särskilt motiverade för en morgonjogg och jag skulle utan problem kunna förlänga lista med ytterligare ett till par saker som gjorde att det tog emot MEN insåg ganska snabbt att dessa tankar inte för 5 öre skulle underlätta eller på ngt sätt göra det hela roligare... Så valde att inte ligga kvar 1 timme extra i sängen (kan ju ta cykeln el be Danne om skjuts) utan istället tänka om och göra en del överläggningar med mig själv:-P

För frågar ni mig så är det egntligen så att det mesta sitter i huvudet, det handlar mycket om inställning iaf för min del...
Detta är något jag också har ganska lätt att övertyga mig själv om:-)

Så på bara några minuter försvann alla negg-tankar och byttes mot framför allt dessa 3 pepp-tankar:..


1. Kan din underbara pojkvän ta ut sig till max och känna blodsmak i munnen efter varje löppass vi tillsammans gjort på bandet, så borde väll Du Erika kunna ta en lugn jogg in till stan i njutfullt tempo utan att det ska ta emot?!

2. Det finns dom som drömmer om att kunna gå/springa... Känn dig lycklig över att du har möjligheten att kunna vara ute och få uppleva den frihet och dessutom i detta härliga väder!

3. Alla som tränar vet att det är en speciell tillfredsställelse som sprids genom hela kroppen när man antingen genomfört ett grymt pass eller orkat med något man en stund tidigare inte trodde man skulle slutföra... Ett välkommet endorfinrus som man kan leva på en hel dag trots att det bara behöver ta 30 min att uppnå!:-)

Och vips så var löparkläderna på, skorna knytta och jag befann mig ute i morgonsolen:-)
Benen kändes inte alls lika tunga längre och det var ju inte helt oväntat väldigt skönt ute... Så skönt att jag istället för att springa direkt till jobbet för att hämta bilen, sprang in på gymmet och ställde mig på bandet för att riktigt få svettas ut och göra ett par km i bättre tempo, närmare bestämt 6.7km (30 min)... Med ett stort leende och underbar känsla av tillfredställelse lämnade jag sedan löpbandet och körde dessutom några set mage:-)



Motivationen är inte längre bort än några tankar, gäller bara att man hittar de rätta;-)


Nu har jag just kommit hem från ett tuttpass med Älsklingen och endorfinerna är på topp än...
Blev ett av mina bättre pass trots att axeln började ge upp liteefter ett tag, ålderskrämpor;-)
Nöjd, lycklig och alldeles nykär känner jag iaf mig...

"Tänk vad lite träning kan göra" sa Daniel innan vi lämnade gymmet:-D


2 kommentarer:

  1. Fasen vad du kan motivera dig själv då...! Allt det där stämmer ju så KLART, men inte fasen lyckas man varje morgon övertala sig själv att "GUD vad jag mår bättre EFTER passet om jag bara tar mig upp NU"! Önskar verkligen att jag lyckades med det på MINA helt värdelösa mornar! Bra jobbat-inspirerande!

    SvaraRadera
  2. Men ibland ska du veta att det inte alltid går så lätt!;-)
    Tack vad roligt att läsa att du tycker det!:-)

    SvaraRadera